Biografen 2016 - en scen för mer än film

Att se film på bio har under 100 år sett ungefär likadant ut. Film på rulle genom projektor till vita duken. Mellan duk och projektor har vi suttit – filmpubliken. Vi sitter kvar där fortfarande i salongen, men vi går inte till bion bara för att se film nu för tiden. Direktsända konserter och stora sportevenemang lockar också publiken idag till den digitala biografen.

Mathias Holtz arbetar bland annat med publikfrågor hos Folkets hus och parker. Tillgänglighet, snabbhet och enklare handhavande är framgångsfaktorer för den digitala bion i Sverige.

Mathias Holtz jobbar med film och bio på Folkets hus och parker. 160 biografer finns i medlemsregistret och Mathias håller just nu på att gå över från filmsättare till programproducent för att bland annat fundera på hur man kan utveckla biografernas publikarbete.

– Digitaliseringen av biograferna har förstås fått en rad positiva konsekvenser för våra medlemmar som har gått från att hantera tunga filmrullar till att ladda hem och projicera film digitalt på vita duken. Tillgänglighet, snabbhet och enklare handhavande av filmerna har betytt mycket för publikutvecklingen, säger Mathias Holtz.

– Här i Sverige har vi varit med sedan pionjärtiden för digitaliserad film på bio. I början var ofta de digitala biograferna ett prestigeprojekt för de stora salongerna. När andra prisade den fantastiska bildkvalitén, tänkte vi på andra värden som digitaliseringen förde med sig. Lägre kostnader, bättre utbud och snabba leveranser.

– Nu kunde de små biograferna ute i landsorten snabbt få filmer från distributörer som inte bara satsade på mainstream. Man slapp också vänta sex till åtta veckor på en halv kilometer celluloid som skulle fraktas långa vägar för att en beställd film skulle kunna visas, fortsätter Mathias.

Men bion har i sin nya digitala skepnad också blivit spelplats för andra upplevelser. Nu kan den musikintresserade få sitt lystmäte tillgodosett genom att se direktsänd opera på bio. Den som någon gång via bild och ljud besökt Metropolitan i New York genom en satellitsändning i Varberg eller Skövde, är naturligtvis en del av den extraordinära publikutvecklingen som digitaliseringen medfört. Bion eller duken i Folkets hus är inte bara en spelplats för inspelat material. Livestreamning av sport, teater, föredrag eller musikal ger många nya fördelar när publiken ska välja.

– Vi har ju en kulturpolitisk agenda i vårt arbete, och vårt uppdrag under de senaste åren när det gäller publikutveckling har bland annat varit att bredda utbudet både filmmässigt, men också mot teater, konserter och liknande. Vi försöker också få våra medlemmar att göra satsningar på olika grupper av publik, till exempel mot barn och unga, säger Mathias Holtz.

– Man kan också se att biograferna nu väljer ett mycket bredare filmutbud idag när de bestämmer vad som ska visas, fortsätter han.

Men finns det inte en risk med digitalbion som mer och mer söker sig bort från kommersiella succéer och satsar på mindre kända filmer? Hur går det med den del av publiken som gillar de ”säkra” korten i filmutbudet?

– Det är inte så att den lilla biografen som kanske är ensam på sin ort har slutat med mainstreamfilmer, och det är inte önskvärt heller. Det som händer nu är att den bion kan visa BÅDE bredd och spets vid många flera föreställningar, säger Mathias.

När det gäller publikutveckling har Mathias varit involverad i ett projekt kallat Kvalitetsfilm i ny kostym. I fyra större städer har en lojal biokontrastpublik, en mer ”allmänintresserad” biopublik och representanter för filmbranschen utfrågats om hur de uppfattar olika föreställningar. Materialet håller just nu på att sammanställas och kommer att presenteras i höst bland annat genom ett publikarbetesprojekt knutet till utvalda titlar från svenska distributörer.

Mathias Holtz, Folkets hus och parker