Bildmuseet

Med fokus på publikverksamhet och pedagogik

Bildmuseet, Umeå universitets museum, grundades 1981 och låg då på Gammlia i Umeå. Från början var uppdraget att visa en studiesamling med deponerad konst från Nationalmuseum och Moderna Museet i Stockholm. Tanken var att det behövdes en studiesamling för studenterna på den konstvetenskapliga institutionen. Med åren har Bildmuseet övergått till att bli ett konstmuseum med tillfälliga utställningar och har inte längre någon studiesamling. För fem år sedan flyttade Bildmuseet till en ny byggnad på universitetets konstnärliga campus.

– För oss var det viktigt att kommunicera att museet skulle kännas som en offentlig plats, trots att det skulle ligga på ett campus. Vi ville därför lägga mycket krut på publikverksamhet och pedagogik, så att alla olika målgrupper skulle hitta hit och känna sig välkomna. Och det har visat sig fungera bra. Både den stora satsningen och också platsen som museet ligger på, säger Lisa Lundström, museiintendent för pedagogik.

Museet ligger på en gammal industrimark som tidigare var lite av Umeås baksida, men precis som med många omvandlade hamnområden i världen har centrum förflyttas i takt med att ett nytt område vuxit fram.

– Vi har fått vara med i en stadsomvandling med ett nytt spännande hus som lockar folk av ren nyfikenhet, säger Lisa Lundström. Men själva verksamheten har också fått en nystart med mer personal, generösare öppettider och många fler och ett större utbud av utställningar och evenemang.

Att flytten varit lyckad och inneburit en nystart märks också på besökssiffrorna som har ökat rejält. Från 40 000 besökare per år till det dubbla. Bildmuseet har fritt inträde och ett brett erbjudande från för att kunna nå många olika målgrupper. Utställningarna kompletteras av visningar, föreläsningar, film och olika pedagogiska aktiviteter. Det enda som kostar är bokade vuxenvisningar och vuxenworkshops, men allt museet erbjuder för barn och unga är gratis. Bildmuseet gör inte så många arrangemang utanför huset och det beror dels på hur uppdraget är formulerat och dels på resurser. Det är huset och utställningarna som är upplevelsen. Den pedagogiska verksamheten gentemot skolorna är viktig, liksom kontakten med barnfamiljer, SFI och olika studieförbund. Museet vill också vara en arena dit människor kommer för att debattera eller mötas, vilket sker på olika sätt.

– Den fria entrén är betydelsefull, säger Sofia Johansson, museiintendent. Det är här en offentlig plats som är gratis. Det är en del av vårt fundament och att huset ska vara så välkomnande som möjligt.

Kunskap om besökarna
Bildmuseet jobbar aktivt med programsättningen för att kunna ha ett varierat utbud inom konst och visuell kultur, men har inte haft möjlighet att göra några exakta marknadsundersökningar om de som besöker museet. Som liten organisation är en av de stora utmaningarna tid.

 – Mer exakta marknadsundersökningar hinner vi inte riktigt med, säger Lisa Lundström. Vi brukar anlita studenter från universitet som gör enklare publikundersökningar för att pejla av vilka som besöker oss. Men våra besökssiffror visar till exempel inte hur många som kommer tillbaka eller vilka som bara kommer en gång.

Personalen försöker istället fånga in och förbättra den publika verksamheten genom att kommunicera och vara pedagogisk. När Bildmuseet flyttade in i det nya huset lade de resurser på värdskap och bemötande. Frontpersonalen är till exempel kombinerade receptionister och värdar, som både ska vara kunniga inom konstområdet och ha social kompetens. Museet har också en nära relation med konsthögskolan, vars studenter rekryteras som extra personal, vilket ger dem erfarenhet av att förmedla konst.

– Studenterna får möjlighet att formulera sig och kommunicera med besökarna om vad konst är, säger Lisa Lundström. De får då en medvetenhet om hur publiken reagerar och hur det fungerar att visa på en offentlig institution.

Utställningarna anknyter ofta till aktuella samhällsfrågor. Existentiella, politiska och filosofiska frågor är centrala i programmet. Det får gärna vara starkt och visuellt, med ett angeläget innehåll och kan gärna ha anknytning till aktuell forskning. Något som också visat sig vara en av fördelarna med att vara en del av Umeå universitet. Det ofta finns någon som forskar på något tema som anknyter till museets utställningar.

– Vi bjuder i princip alltid in forskare för att ge populärvetenskapliga föreläsningar på temat i utställningen, säger Sofia Johansson. Då visar vi också att konsten inte är något isolerat utan är en del av det offentliga samtalet och besökarna får på ett tillgängligt sätt inblick i aktuell forskning.

Vi angår alla på något sätt
Bildmuseet försöker hela tiden att tänka i nya samarbeten och hitta kopplingar mellan verksamheter. Alla utställningar kan vara relevanta på olika sätt för museets målgrupper. Universitetet är en viktig målgrupp för Bildmuseet och man samarbetar med forskare, lärare och studenter på de olika utbildningarna.

– Vi känner stor frihet i att inte ha samlingar, vilket är ganska ovanligt för ett museum, säger Sofia Johansson. Det finns möjligheter att bjuda in till samarbeten om helt nya ämnen och med det också möjlighet att nå nya målgrupper.

Bildmuseet jobbar aktivt på att vara lokalt förankrande och samarbetar ofta med andra, till exempel Umeå litteraturfestival och Umeå filmfestival. Men man vill också hitta ett program som är unikt i Sverige, att världen besöker Umeå, och samarbetar därför mycket med andra museer runtom i världen.

– Vårt huvudfokus är internationell samtidskonst, och när det gäller att producera litteratursamtal, musik eller teater så samarbetar vi gärna med andra lokala aktörer som är experter på det,  säger Sofia Johansson.
 

Kulturhuvudstadsåret 2014
2014 var Umeå Europas kulturhuvudstad. För Bildmuseet innebar deltagandet i kulturhuvudstadsåret mycket arbete och man hade bland annat åtta separatutställningar av konstnärer med samisk bakgrund, där var och en fick möjlighet att göra nya verk.

– Det kom väldigt mycket folk, säger Lisa Lundström. Vi har inte hunnit analysera och sammanfatta vad kulturhuvudstadsåret betydde för Bildmuseet, men en viktig sak var att vi för tillfället fick externa medel som möjliggjorde några ovanligt stora satsningar.

Bildmuseet tror att deltagandet i kulturhuvudstadsåret kommer ha positiva efterverkningar i flera år i staden. Att det betytt mycket att Umeå uppmärksammats som en stad där det händer saker och att kultur är en självklarhet.

– För Bildmuseet innebar kulturhuvudstadsåret en möjlighet att visa vi är en arrangör och samarbetspart att räkna med både nationellt och internationellt, säger Lisa Lundström.